Bilfärd

Idag åkte vi bil med Enzo i buren för första gången. Han tjöt hela vägen till K&Z. Sen var vi hos dem ett bra tag och Enzo brydde sig då inte överhuvudtaget om kaninerna som de har i bur inne. Mittpådagenmålet fick han äta ur lånad skål och det gick bara bra. Han äter dock sämre mitt på dagen så vi ska nog skippa det målet helt och ge mer morgon och kväll...prova går ju. Hem igen och nu kom inte ett ljud från honom, han åkte så nöjt med och när vi öppnade buren burrade han ner nosen i bäddan som han gör när han vill sova. Med andra ord så gick det ju ganska smärtfritt ändå.

Vi har haft besök idag och som vanligt så ids han knappt titta åt dem.

Mer kräk slapp vi iaf och dagen har bestått av Mys, Bus, Sömn och försök till promenader utan framgång. Han gillar definitivt inte att vara ute. Han skyndar sig fortfarande snabbt som attan och in som ett skott och sen måste han ut efter 5 minuter igen och bajsa klart eftersom han bara släppte det absolut nödvändigaste första gången för att få komma in fort igen. Men han säger till och om vi är nere går han till dörren. Om vi är uppe ställer han sig och tittar mot ytterdörren...klok det är vår lille rackare.

Just nu sitter han och gnäller och tittar på mig med stora söta ögon och vill upp i mitt knä...hm...jag försöker låssas som ingenting...men han e söt.. Nu är det läggdags för länge sedan!
GodNatt

Lille skrutten

har kräkts på morgonen. Antagligen för att han lyckades välta ett filglas igår och fick i sig lite av det dessutom.. jag avvaktar. Han har sovit mellan 23 och 06 och hade 3 rejäla laddningar så han kanske kräktes för att det var fullt i magen.
Om en timme är det matdags så då får jag se om han blir bättre. Förutom kräkandet så busar han och är precis som vanligt.

En vecka

har gått sedan vi kom hem med Enzo. Jocke hittade ett hundtäcke på rea idag...se så fin han blev ;) Men han verkar frysa lika mycket iaf.

Speciellt nöjd ut ser han ju inte... han sprang direkt till bron och satt där och tjöt med några snöflingor på huvudet och ville in.
Väl inne är han nöjd och glad...antagligen så tänker han YES Jag vann!!!

Hicka är något som detta lilla liv har minst 2 gånger per dag...så var iof Lucas också som bebis men detta är ju en hund. Jag har iaf inte hört någon hund med hicka förut.

Här undersöker Enzo sin bilbur... imorgon blir det äventyr. Då ska vi ut och åka bil och hälsa på folk... det måste han ju också bli van vid. Bil vet vi ju att han kan åka men han har ju inte åkt i bur ensam tidigare.

Mankhöjd idag 33cm

Lite kvällsbilder

Visst är han för gullig. Jag bad honom sitta och stanna... 3 bilder tog jag och sen fick han en belöning...

Jocke har föresten köpt en beggad hundbur till bilen för 1000kr med frakt & allt... snacka om klipp!

För några dagar sedan gjorde Enzo sig en egen bädda i Caspers rum av den trasiga "stenen" från Ikea. Tur jag inte hunnit kasta den för nu kom den ju till någon nytta. Han har dragit dit en av sina filtar och sin ko-leksak.

9 veckor & 1 dag.

Denna lilla varelse, som för övrigt växer så man nästan ser det, är alldeles alldeles underbar!!! I förrgår natt sov han Hela natten! Inatt tog jag ut honom 1 gång eftersom han uppenbarligen hellre hade tänkt kissa på sig än att måsta ut i kylan. Flera gånger då jag sa åt honom att nu går vi ut så tittade han väldigt oroligt på mig och vände ryggen mot mig och burrade ner huvudet i sin kudde!!! Smart det är han.

Jocke och barnen har spårat lite med honom och det älskar han. Idag har han hittills gått till dörren när han vill ut och när jag öppnar så springer han ut och gör sina behov vare sig jag följer med eller inte. Sen stannar han på mattan i hallen tills jag fått torka tassarna på honom.

Han har heller inte fått tokryck när man kommer hem och har varit borta och det känns ju bra om det fortsätter så, man vill ju inte bli överfallen i hallen varje gång. Om det kommer främmande så är det så totalt ointressant att många gånger tittar han knappt åt dem, utom Adam... Enzo gillar Adam skarpt, han ville tom upp i knät på honom!!

Idag när jag tog fram dammsugaren däremot så blev han lite ängslig och vill vara mellan dammsugaren och mig. Precis som att han vill skydda mig från den där hemska bullermaskinen, men efter ett tag gav han sig men han iaktog hela tiden medan jag dammsög.

Lucas och Enzo är riktigt bra kompisar. Lucas skrattar verkligen direkt från hjärtat när de busar och sedan somnade de tillsammans på soffan. Han sover och myser rätt mycket. Nu har han somnat igen så jag och barnen ska passa på att gå ut en stund så han lär sig bli lämnad.

En Trött

liten Enzo ligger i mitt knä och sover. Jag har jobbat inatt så Jocke har haft nattpasset här hemma som visade sig ha gått superbra. Enzo har bara varit ut 3 gånger, framsteg med tanke på att det var varje timma nätterna före. Det har blivit mer fart i honom och han får tokryck och springer och hoppar även ute i snön!!! Tycker redan det ser ut som han är större än när vi hämtade honom. Det är nästan så man ser hur han växer. Jocke har beställt täcken till honom så förhoppningsvis kan Enzo vara ute lite längre stunder när han får det. Lucas har fotat oss här nedanför, kolla in lilltungan ;)

Smått är Gott

Han är så duktig vår lille krabat. Vi är trötta som småbarnsföräldrar brukar vara men det gör ingenting. Han luktar så gott och är så mysig och kommer och vill sova i knät på oss. Däremot att kissa och bajsa ute är ju något alldeles förskräckligt!!! Flera gånger har han hukat sig ner på bron och skyndat sig göra sina behov och sedan in som ett skott igen. Med andra ord, han gillar INTE vintern hittills... MEN han säger till varje gång. Busat med Lucas och Casper har han gjort idag. Full fart på både honom och barnen tillsammans med en massa hjärtliga skratt.

Idag gick vi ut med barnen en stund och lämnade Enzo inne, först med dörren på glänt och sedan stängde vi helt och vet ni vad... han brydde sig inte för 5 öre!!! Han kom inte hoppande och springande när vi kom in heller. Skönt om det fortsätter gå så bra lämna honom små stunder... barnen kan ju inte ska vara hemma i flera månader för att han inte vill ut!

Han verkar känna sig hemma här... han sover i Caspers rum medans de leker:

Bus

Leksaken är större än Enzo själv.

Inte mycket sömn

har det blivit inatt. Men hunden är klok!!! Han har sagt till varje gång han behöver ut och göra toa. Eftersom han fick sitt middagsmål så sent igår så har det resulterat i att han behövt ut varje timme. Klockan 6 var det dags igen...så då passade vi på skotta snö också. Men Enzo tycker det är husskeligt kallt här i Västerbotten!!! Han gnyr och tittar på en med sina hundögon och man känner sig inte så snäll som matte när man sätter ut honom i kalla vintern för att göra toa. Förhoppningsvis blir det lugnare inatt. Han sov med mig på soffan 2 timmar i morse men nu är han vaken igen.

Snart är det dags att hämta hem pojkarna...blir kul att se både deras och Enzos reaktion. Själva går vi i någon slags babybubbla igen...precis så här trött var jag när vi kommit hem med pojkarna.

För övrigt så låste jag upp bloggen för allmänheten i gårkväll och skickade länken dit och även till vår hemsida till lite folk.

Välkommen hem Enzo !!!

Så här snäll har Enzo varit hela bilfärden. Efter 50mil blev han tillslut kissnödig och sa till så då stannade vi så han fick gå ut och kissa....tro mig, vi hade provat 4 gånger innan han själv sa till!
NU har vi kommit hem. Enzo har hunnit bajsa på golvet inne 2 gånger. Sen innan läggdags så sa Enzo till och så hann vi släppa ut honom så han har kissat. Nu har vi verkligen en bebis i huset igen ;) NU får vi se om det blir någon sömn inatt eller om han sov klart i bilen.

En dag kvar

I morgonbitti bär det av. Barnen har nyss åkt till farfar så nu är huset verkligen tomt. Jag sa till dem just innan de åkte att när vi ses nästa gång så har vi en hund. De tittade på mig med stora ögon och sedan undrade den yngsta pojken om det var på riktigt... :)
Jocke har köpt en hundbur till bilen idag. Han har hittat en jättebillig bur som är specialbyggd så den ska passa in i vår bilmodell. Nu har vi verkligen allt vi behöver utom foder med den får vi av kenneln.

Nästa gång jag skriver så är Enzo hemma! Då kommer fler bilder.

Två dagar kvar

och nu är det ju verkligen nedräkning på allvar.

Jag åkte på en ordentlig nackspärr i går så jag har hunnit bli riktigt nervös över hur jag ska kunna sitta och åka bil i massa mil. Blev dock tröstad idag av att det är mycket bättre i nacken så nu känns det lugnt.

Enzo var hos på besiktning i går och det hade gått alldeles utmärkt, skönt. Så nu är allt klart för försäkringsbiten.

Jag ringer inte allt för gärna till bekanta som inte har en aning om vad som händer för nu är jag så pirrig och förväntansfull så jag är rädd försäga mig utan att jag kommer märka det själv. Jag har bara sagt att vi har fullt upp i helgen och att barnen ska vara hos farfar.

Två dagar kvar som skrivet så nu ska jag försöka städa idag utan att slita sönder nacken igen. Kan vara skönt att ha det bort gjort innan vår "bebis" är här.

Tre dagar kvar

och det är veterinär besiktning idag. Försäkringen ska tecknas bara allt är grönt från besiktningen... och det är just det jag sitter och håller tummarna för nu. Tänk vad pirrigt det är att skaffa sig en hund! När jag ser bilderna på Enzo så smälter hjärtat redan. Det är nästan så att man saknar någon som aldrig varit här.

Enzos säng

Nu är vi klara med allt byggande i sovrummet... det blev att tänka om lite när vi ville kunna få in en bur till Enzo någonstans. Själv måste jag säga att det blev riktigt bra om man får skryta :) Hoppas Enzo kommer trivas!

Fyra dagar kvar

innan vi är 5 i lilla huset på Dagsgränd.

Igår åkte sakerna fram. Mat och Vattenskål står framme i köket. Buren bars in och fälldes upp och i den la barnen en bädda, ett par ben och en leksak. Halsbandet ligger redan i bilen så ikväll ska vi lägga ut ett ben, en kudde, kopplet, en skål så vi kan ge vatten och något hunden kan kräkas i om den blir åksjuk. Kan tänka mig att på lördagsmorgon 05:30 när det bär i väg så är kanske inte tankarna riktigt vakna och vi kommer nog dessutom vara så upp över öronen över att det äntligen är dags så det är nog bäst packa med det vi behöver nu.

Idag har jag målat hörnet där buren ska få sin plats och ikväll ska Jocke sätta upp sista hyllan, tv:n etc sedan kommer buren stå där tom och tyst i väntan på Enzo.

Vi bad barnens farfar att vara barnvakt vilket han nästan aldrig tackar nej till. Jag hoppades innerligt att han inte skulle fråga varför men frågan kom... Jag blev stel och tyst och Jocke sa att vi skulle till Sundsvall igen. Då trodde han att vi skulle gifta oss...HAHA. Att ljuga för folk över telefon går ganska bra men när man står mitt framför en person så kan jag inte ljuga. Bara tanken av att göra det får mig att vilja försvinna ner i jorden. Jocke tog kommandot och beslutet att berätta vad vi ska göra så nu vet han om det. Ganska skönt måste jag säga. Nu behöver vi inte vara rädd att han ska komma förbi spontant och hitta massa hundsaker ivårt hus. Det är inte så enkelt som man kan tro att hålla något hemligt om än man vill.

En Hemlighet blir snart ett äventyr.

Idag är det den 17 november och snart är vår väntan över och hemligheten är då ingen hemlighet längre utan förhoppningsvis början på ett äventyr. Vi tänkte chocka vår omgivning lite när vi ändå bestämt oss för en ny familjemedlem så vi har fortfarande inte sagt något. I detta nu när jag sitter och skriver är denna blogg fortfarande låst för allmänheten och hemsidan ligger inte ens ute än. På Söndag låser vi upp bloggen och förhoppningsvis ska Jocke vara klar med hemsidan också och då skickas en länk ut till de närmaste som de kan följa... sedan är det bara att invänta reaktionerna :)

För ungefär två år sedan träffade jag för första gången en rhodesian ridgeback som tog mig med storm. Om jag inte minns fel så hette han Ozzy. Jag var snabbt hemma och upprymd över denna vackra varelse och började genast söka upp bilder och information på nätet för att visa min karl vilket underverk till hund jag sprungit på.

Tanken på en hund i familjen har vuxit sig starkare och starkare de senaste året och för några månader sedan hade även Jocke blivit lika förtjust över denna ras som jag. Vi förstod att vi inte kan köpa en hund efter utseende så vi fick tag på en tjej här i stan som besvarade våra frågor och bjöd med oss tillsammans med deras rhodesian Eddy och ytterligare ett par som hade med sig sin Morgan på en långpromenad så vi skulle få en större uppfattning om rasen. Ja på den vägen är det. Efter denna promenad var det inte så mycket att diskutera. Vi hade en hanvalp tingad och nu kändes allt rätt.

Så bar det av den 18/10 nästan ända fram till Bollnäs till Eva och hennes underbara hundfamilj. Nu var valparna ca 3 veckor. De föddes den 26/9-08. 10 stycken små valpar som kämpade sig fram med sina stela "Bambi på hal is" ben och gnydde. Där fanns mamma Nova, pappa Mumin, mormor Elin och så hade hon Hjärtat. Under detta besök betalade vi glatt vår handpenning. Nu hade vi träffat valparnas föräldrar och de var helt underbara. Vi valde dock en annan valp än den vi först hade tingat och för bara några dagar sedan fick vi besked om att den valpen kommer bli vår!!!

Namndiskusionerna tog sin fart rätt snabbt. Barnen fattar nog fortfarande inte att detta är på riktigt så de har hållt sig utanför själva namnbiten men däremot har de följt med pappa och handlat bur, bädda och tuggben. Tillslut var jag och Jocke slående överens om namnet ENZO. Tänk att vi kom fram till ett namn vi båda gillade!!!

Ja jag kan säga att det påminner om att var gravid att vänta valp... varje dag passerar sakta men säkert och ibland kommer jag på mig själv med att bara traska fram och tillbaka utan syfte. Halsband, koppel, matskålar, bajspåsar, tuggben, klotång, leksaker, bur och bädda finns nu i vårt hus. Nu saknas bara ENZO.

På lördag den 22/11 då bär det av igen på en resa som blir över 100mil och efter de massa massa milen så är vi hemma igen med vår nya familjemedlem och efterlängtade valp... Jag har haft nedräkning sedan den 18/10 och vet ni vad? Nu är det bara 5 dagar kvar och
Vi Längtar!!!